Jag har firat en jul utan släkt.
En jul utan tjaffs och sill och förhållningsorder.
En jul utan stress och panikshopping och bilköer på slaskiga motorvägar.
En jul utan tankar om att alla alla blivit vuxna utom jag.
Jag har fått paket av främlingar, suttit framför en termostatreglerad brasa, diskuterat Ingmar Bergman med en universitetslärare i filmvetenskap, tittat på "juldags-basketmatch", firat hanukkah med gitarrplinkande vuxna som tror på astrologi och förlorat förtretligt i tyska strategikortspel.
Det har varit en fin jul, men när man är van vid en släkt som min är det lätt att man saknar icke-lugnet, matöverflödet, galet överdrivna historier och att sova i bilbaksätet medan slasket smattrar mot fönsterrutorna.
ångest ångest ja ja
När jag läser Nina Hemmingsson önskar jag att jag kunde vara lite mer vulgär och inte bry mig så mycket om va andra människor tycker. Men nu är jag ju trots allt inte henne utan mig själv och jag är trött på att serietecknare alltid ska dra upp en massa ångest och depression. Känner igen lite från Joanna Rubin Dragers fröken livrädds tankegångar. Okej, ångest ångest...det stora mörkret... men allt det andra är så mycket roligare att läsa om. Detta vill dock inte säga att jag inte tycker att dessa två är fantstiskt klockrena serietecknare tvärtom, om du tar dig igenom alla ångestteckningar vill säga.
planer och önskningar.
Okej, jag hade tänkt åka buss till NY, men nu blev det inte riktigt så. Jag insåg att 30timmar x2 på en buss inte riktigt var vad jag och min fot längtade efter i julklapp. Däremot julbak, stickning, museum, pyntade gator och lite mer pengar från CSN skulle gärna och tacksamt tas emot...snälla tomten (!). På onsdag flyger jag iaf neråt kusten till Queens och trähissen där jag tänkte bo ett tag asså.
Spurtare?
Okej, det här med slutspurt är inte min grej... Jag är nog mer den som saktar ner när jag ser mållinjen i vetskap om att jag ju ändå är framme snart. Vet inte riktigt hur bra denna egenskap är i samband med tentavecka...heh återstår att se imorgon.
Juläppelkaka
Jag bakade nyss (för att slippa plugga för en liten stund) Resultatet blev en mycket enkel juläppelkaka på det som fanns hemma i skafferiet. En perfekt blandning av höst och jul (läs äppelpaj och mjuk pepparkaka)! Här kommer receptet:
3ägg
2dl socker
2½dl mjöl
1½tsk bakpulver
100g smält smör
en skvätt grädde
1½ hackat äpple
2tsk kanel
1tsk kardemumma
Vispa ihop ägg och socker, häll i allt det andra och grädda ~25min på 200 grader C
mums mums mums...
3ägg
2dl socker
2½dl mjöl
1½tsk bakpulver
100g smält smör
en skvätt grädde
1½ hackat äpple
2tsk kanel
1tsk kardemumma
Vispa ihop ägg och socker, häll i allt det andra och grädda ~25min på 200 grader C
mums mums mums...
Konsten att lära eller lära sig.
Ibland undrar jag om vissa lärare skriver tentor för att de vill att en viss procent av klassen ska misslyckas. Om de medvetet formulerar meningar så att man inte kan förstå vad det är de vill ha svar på eller om det är att de är så insnöade i sin akademiska värld att de inte ens kan tala på begripligt fackspråk med sina studenter. Det gör mig arg när det känns som att en lärares mål snarare är att sortera agnen från vetet än att nå ut med kunskap till hela klassen. Vi kommer väl dit för att lära oss, inte bara för att bli betygsatta?
Tur dock att det även finns raka motsatser, som brinner så mycket för sitt ämne att de kan stå och prata om det när som helst, var som helst och förklarar saker med en glad uppsyn som ger en känslan att de tänker: "Gu vad roligt att du frågar om det här, det är ju jätteintressant!". Det är sånna lärare som får folk att säga: "Å jag läste också den kursen, läraren va jättebra" trots att han fortfarande visar diabilder.
Tur dock att det även finns raka motsatser, som brinner så mycket för sitt ämne att de kan stå och prata om det när som helst, var som helst och förklarar saker med en glad uppsyn som ger en känslan att de tänker: "Gu vad roligt att du frågar om det här, det är ju jätteintressant!". Det är sånna lärare som får folk att säga: "Å jag läste också den kursen, läraren va jättebra" trots att han fortfarande visar diabilder.
Min nya bästa vän
Tänkte bara tipsa om en varm vante en frostig morgon, en kudde bakom ryggen som ger dig lite mer saffran i lussebullen, varje exilsvensks favorithemsida: tyda.se bättre internetlexikon får man leta efter! Utan det vet jag inte om jag hade klarat mig igenom den oändliga massa av assignments jag tvingats skriva den här hösten.
Ribbstolar i tentasalen
I det här landet är det tydligen kotym att skriva tentor kl sju på kvällen i gympasalar... inte helt min smak alltså...
Vinden susar i advent
"Vinden susar i advent
och vårt första ljus blir tänt.
Barn som har det svårt i världen,
Gud bevare dem på färden.
Gud bevare dem på färden."
och vårt första ljus blir tänt.
Barn som har det svårt i världen,
Gud bevare dem på färden.
Gud bevare dem på färden."
Jadå, här har man klämt i sig en halv trälåda full med clementiner för att öka julstämningen och tom lyckats hitta ANNAs pepparkakor i mataffären. En av de andra svenska tjejerna har bakat lussebullar, så vi exil-svenskar gör så gott vi kan vill jag lova. Själv gjorde jag ett tappert försök till att inhandla knäck-ingredienser idag (men lyckades bara hitta jätteknäckformar) så vi får väl se hur det artar sig till nästa helg.
Allt detta julstökande överskuggas dock av den stundande tentaperioden som får mig att känna mig som ett barn som har det svårt i världen, fast jag är ju kanske inget barn längre och har ju trots allt fått äta mig mätt på clementiner. I vilket fall som kan jag behöva lite bevare mig på färden, för på onsdag bär det av med alla fiskkunskaper.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)