Hurricane....

För övrigt va hurricane Kyle här på besök igår, och jag kan säga dig att när man sitter på 23e våningen med skakande fönster och svajande golv så är man inte så kaxig. Jag kunde iaf trösta mig med att jag inte bodde i ett av rummen där det regnar in, och idag är det lugnet efter stormen, så det verkar som att vi klarade oss undan evakuering för den här gången iaf.

Latinvrängning i sista minuten

Okej, det kanske va lite att ta i att jag skulle kunna lära mig 52 fiskar på engelska och latin på två dagar... men ingenting är omöjligt som vi säger i min värld och eftersom jag är utvilad efter en helg med bilutflykter, middagar, 90-tals fest, knytkalas, konserter och skolutflykt till en fiskodling så kommer det hela att gå som på räls. Full fart in i väggen liksom! Det roligaste med att lära sig arter på latin är alla de bra kom-ihåg idéerna man får. Här är ett exempel från när C och jag satt och pluggade:

African lungfish
- Lepidosireniformes (order) Protopteridae(family): "Ja men siren är ju sjöjungfru och lepido..hmm.. då kan man tänka en sjöjungfru med stora läppar... från Afrika! Och har man stora läppar är det svårt att uttala protopteridae det låter typ pruääpt"

ehh det blev ju inte alls rasbiologiskt politiskt inkorrekt...

Besök och benboss

Pappa är här och jag har fått lingonsylt och godis och snaps och ALLA MINA VINTERKLÄDER! yey! Inte för att det riktigt behövs vinterkläder än i det soliga Halifax, men snart så. Sen har jag börjat gå till sjukgymnast här. Han e typ bäst (nått att sikta på Amanda)! Han typ bossade över mig och sa att nu får du ta tag i det här Kristin, du är ju svagare och har sämre balans än en pensionär. jaha, så då får jag väl stå och göra tålyft i trappan tills jag har träningsverk varje dag då, typiskt! Tänk att det fanns en tid då massörer sa att jag hade lika muskulösa vader som brandmän...

90-talister...?

Jag är bjuden på 90-tals fest... börjar jag bli gammal eller?
Förslag på "utklädnad" (är inte 90-talskläder på modet just nu?) tages tacksamt emot.
Ska man kanske gå som tidig beverly hills:

My so called life...
eurodisco...



eller kanske lite mer sent 90-tal...

Cao Fei


När jag ändå surfade runt på svt hittade jag ett tips från kobra som jag tänkte sno... Hade jag varit i närheten av Stockholm hade jag velat se den HÄR utställningen...

tv-träsket


Har i brist på annat vettigt att göra (jo jag vet jag har skolarbete som väntar, men hallå, det är ju helg!) har jag tittat igenom alla hittills sända avsnitt av singelmammor på svt.se och insett följande:

  1. Jag vill aldrig under några omständigheter bli filmad om jag föder barn.
  2. Att sjunga kareoke i tv är aldrig smickrande.
  3. Jag är rädd att om jag skaffar barn så kommer jag få ett väldigt behov av att barnet ska tycka bäst om mig... typ jämt, vilket inte känns helt sunt.
  4. Det känns lite busigt att få titta på folks liv på det här sättet... lite som i serien "Flying: confessions of a free woman" som för övrigt var en fantastisk dokumentärserie.
  5. Bra musik kan göra det mesta till bra tv.

När himlen e blå, tankarna grå och alla mina saker plötsligt gula


Ibland när man åkt långt ifrån det man räknar som hemma kan det hända att det där kallat hemlängtan infinner sig. Det är egentligen inte en specifik känsla utan lite mer som tusen tankar i en. Man undrar lite hur livet varit om man fortfarande varit hemma, man saknar att vara omgiven av folk som känner en så pass att man inte behöver oroa sig för att ens dåliga sidor ska skina igenom och ifrågasätter värdet av att göra någonting nytt.

Det finns dock saker som råder bot på detta. I mitt fall va det ett paket pepparkakor i form av en present från fina C som hon hittat i mataffären, en kväll med indie-konserter på Gus' pub tillsammans med folk i flanellskjortor stora glasögon och fina handväskor, ett nytt stickprojekt och fina kloka ord från vänner där hemma.

I övrigt har det varit mycket att göra i skolan med alla tusen (ok bara 4 men ändå!) kurser, en del fest och sena pluggkvällar på biblioteket. Den här helgen är lugnet själv, och igår gick F & jag förbi filmfestivalen, satt på 3e raden och blev sjösjuka till dogma-filmen Fix som för övrigt va rätt ball.

Mattor och linjaler

Igår gick jag på röda mattan! Det är inte varje dag det, men det gäller ju att ha kontakter (vilket F och jag uppenbarligen skaffat oss) och den här torsdagen va det invigning av filmfestivalen, och vad vore väl en filmfestival utan röd matta... Någon film såg vi inte röken av men det var nog inte meningen heller.

Jag gillar det här med att jag har sovmorgon till 12.32 måndag, onsdag och fredag, där fick jag allt till mitt schema bra! Den här veckan har jag redan varit på 2 konserter. Det blir liksom lite lättare när man vet att man får sova och av nån anledning har jag hamnat i musikerkretsar här i Halifax. Nu smids det lite planer på storkonsert, som att gå och se Feist i november tillexempel...C ska dit och en skottsk utbytesstudent jag musik-bondat (det va ett "nä-gillar-du-också-det-bandet"-moment) verkar också på att köpa biljetter.

För övrigt har jag börjat en kurs som heter "plants in the human landscape" vilket visade sig innehålla mindre biologi än jag anat, för att citera läraren: "Those of you who've thought that this class would be about plants will be dissappointed". Nä så nu gäller det att vässa linjalerna och rita raka streck, för här ska tydligen planeras trädgårdar.
Idag lärde jag mig att pansarhaj inte heter pansar-shark på engelska (min lärare sprang förtvivlat runt och försökte hitta något som skulle vara pansarhaj, men det visade sig att de var utdöda hehe), att schemaläggning är en konstform och att allt går om man vill (eller bara tänker till lite). Jag kom igårkväll på att mitt schema tydligen krockar ännu lite mer än jag trott från början samt att jag på eftermiddagen skulle befinna mig på två labbar och en föreläsning... Som tur var har vi vår privata lilla studievägledare Christine som mailar uppmuntrande kommentarer som "Don't panic (yet)." och hjälpte mig att finna lösning på mitt schema. Nedan kan ni se praktexemplet på att jag nog inte ska satsa på en karriär som schemaläggare...

Festfredag och långlördag

Man skulle lätt kunna säga att det varit ett träningspass som heter duga för den lilla foten den här helgen. Det började med en Hawaii-upplevelse i en klasskompis kollektiv som inkluderade flera timmars dans, hoppandes nån sorts jenka runt hela huset och gitarrspel på verandan för att torka svetten. Många nya ansikten och folk jag gärna träffar igen. det gjorde jag dock redan kl tio morgonen efter, för då var det nämligen brunch med hela gänget vi hade festat hos på en frukostrestaurang, och till min stora förvåning (med tanke på att festen hållt på till 3-4 snåret) så var vi 15 pers kring bordet med stora tallrikar fyllda med scrambled eggs, bacon, blåbärspannkakor och frukt framför oss.

Efter det bar det av till farmers market som är lördagsmarknaden i en sorts saluhall fylld av gångar och rum snarare än en stor sal. Där kan man finna allt från morötter till ekologisk kattmat och stickade mössor. Helt fantastiskt (jag känner att ordet fantastiskt kanske börjar bli överanvänt, jag ska försöka tänka ut nått bättre till nästa fantastiska sak jag stöter på i den här fantastiska staden).

Men lördagen var inte slut med det, utan en ny växel lades i och F, C och jag traskade upp till C som bor i norra delen för att kolla på en massa öppna konstnärsateljéer och laga våra införskaffade grönsaker. Vädret va tropiskt fuktigt och man visste inte om jackan skulle på eller av, ögonlocken hängde vid midjan när vi efter ett stopp på ett porslinsmålar-café där C:s lägenhetskompis spelade gitarr började gå hem mot the tower. Ändå lyckades F & jag bli medlurade ut och dansa av de andra utbytesstudenterna, och när klockan hunnit bli 03.30 för andra kvällen i rad var min fot inte längre så glad på mig. Vi hade dock gjort lite nya bekantskaper på dansgolvet (typ "å några som dansar hoppandes med händer viftande åt alla håll") så det va bara att hänga med på pommes efter stängning och många nya tips på vart man ska hänga i halifax. De utlovade även nån sorts kanadensisk fest och tyckte vi skulle hålla ett svenskt gille i utbyte. Vi får väl se!

The scavanger hunt

Igår när Fia och jag gick hem från Atlantic Super store så passerade vi vårt favorithus där en gubbe brukar ha yard sale på sin gräsmatta och porch mest varje dag. Där möttes vi av både dåliga och goda nyheter. NO more yard sales, men (!!!) vi fick ta vad vi ville gratis ur högen av saker han ställt ut i duggregnet för att slängas vilket ledde till att vi glatt traskade hemåt överbelamrade av matkassar och diverse prylar. Efter en inventering kan konstateras att jag snappat åt mig följande dyrgripar:
  • 1 liten hemmasnickrad trälåda som jag ska ha som nattduksbord
  • 9 galgar i olika färg och form
  • 1 par joggingskor
  • 4 koppar
  • 1 kaffebryggare
  • 1 scarf
  • 1 minipajform
  • 1 liten trätavla med ett citat på
Detta firades med lite flor de caña bra musik och utgång. Välbehövligt efter en galet hektisk tid fylld av tentor och projektrapporter som jag helst vill förtränga. Nu drar dock höstterminen igång och saker måste tas tag i... tex. det faktum att jag dubbelbokat två kurser så att jag ska va på lektion och fisklabb samtidigt..oops, får se hur det löser sig.